FSC i Sverige

Det FSC-certifierade skogbruket i Sverige tar hänsyn till miljön, lokalbefolkningen, urbefolkningar och arbetarrättigheter. I Sverige är cirka hälften av skogsmarken, eller drygt 10 miljoner hektar, FSC-certifierad. Bland markägarna finns de stora skogsbolagen, några av Svenska kyrkans stift, kommuner och många mindre markägare.

Svenska FSC:s medlemmar utformar tillsammans den nationella skogsbruksstandarden. FSC är öppen för privatpersoner, organisationer och företag. Föreningen har 36 medlemmar.

Medlemmarna är organiserade i tre så kallade kamrar som har lika röstandel:

• Den ekonomiska kammaren 
• Miljökammaren
• Den sociala kammaren

FSC-skogsbruk i Sverige
I Sverige kom den första FSC-standarden 1998. I standarden finns krav som omfattar de allra flesta aspekter av skogsbruket. Några viktiga exempel på vad FSC innebär i den svenska skogen är:

• Nyckelbiotoper, dvs. skogsområden där det finns eller kan finnas sällsynta växter och djurarter, sparas och sköts för att bevara mångfalden. 
• Särskild hänsyn tas till hotade arter, även utanför nyckelbiotoper.
• Skogsägaren avsätter frivilligt 5 procent av sin skog för att skapa höga naturvärden i framtiden.
• Skogen sköts så att den på sikt får mer av naturskogens kvaliteter. Skogen får ett betydande inslag av både lövträd och döda träd vilket är viktigt för många lavar, mossor, fåglar och insekter. 
• Främmande och genmodifierade trädslag får inte planteras.
• FSC kräver utbildning, säkerhet och arbetstrygghet för skogsarbetarna.  
• Mångbruk präglar skogens nyttjande. Detta betyder att virkesproduktion, renskötsel, friluftsliv, jakt, fiske och annat nyttjande bedrivs med hänsyn till varandra och miljön. 
• Samerna säkras rätten att bruka skogen som de alltid har gjort, t.ex. rätten till renbete.
• Hänsyn tas till fornlämningar och kulturmärken.